”Kon har en viktig roll att spela i klimatförändringarnas tidevarv” – det var budskapet från författaren och bonden Gunnar Rundgrens föreläsning om sin och hustrun Ann-Helens bok ”Kornas planet” den 26 april som anordnades av Naturskyddsföreningen Roslagen och Väddö Folkhögskola. ”Kon har fått ett oförtjänt dåligt rykte, baserat på den storskaliga industriella djurhållning som präglat kött- och mjölkproduktionen i vår moderna tid” berättade Gunnar. ”Idag har många kor förvandlats till hårt jobbande industriarbetare och framställs ofta som ett av planetens största hot men är snarare ett offer för kommersialiseringen av vår mat. Idisslarnas trumfkort är att kunna omvandla grödor som vi människor inte kan äta till näringsrika livsmedel och dessutom regenererar våra matjordar. Kon kan alltså bli en viktig kompanjon för att bygga en mer hållbar värld, men då måste också hennes mångsidighet tas tillvara”. Föreläsningen var en del i Naturskyddsföreningens och Väddö Folkhögskolas öppna digitala föreläsningsserie under våren som haft många lyssnare.

Den var bara den första föreläsningen som på en vecka arrangerades av Naturskyddsföreningen och Väddö Folkhögskola. Den 5 maj var det dags för Isabella Lövin att föreläsa om sitt favoritämne havet. Det var ett välbesökt föredrag via länk med fler än 40 deltagare med många nyfikna frågor. Det var en delvis dyster bild som gavs av Östersjön som är ett nedskräpat och nedsmutsat innanhav. Det mest positiva är att det är många som gör mycket för att förbättra  havets status och inte minst Isabella själv under sin tid som politiker och numera som expert. hennes avslutande mening kändes extra bra för oss arrangörer och Norrtäljebor. ”Norrtälje ligger helt rätt i tiden som har startat utbildningar för akvaponiingenjörer och en Agenda 2030-akademi”, tyckte den f d Klimat- och miljöministern Isabella Lövin.

”Det här är bara ett smakprov av allt man kan få mer av om man tar del av folkhögskolans kursverksamhet och Naturskyddsföreningens program här i Roslagen” säger Gabriel Liljenström som är linjeföreståndare på Väddö Folkhögskola och aktiv i Naturskyddsföreningens styrelse.

En favorit i repris genomfördes den 15 maj då 18 förväntansfulla gav sig ut på en ätbar vandring i Riddersholms naturreservat tillsammans med ciceronen för dagen och f d tillsynsmannen för reservatet, Gunnar Lodin. Första ätstoppet blev när vi stötte på Kirskål, som ska tas när de är spröda och passar bra som t ex pesto. Vi passade också på att titta på några av många orkidéer – St Pers nycklar. Vidare berättade Gunnar att det på ön Skäret fanns ett kapell, därav namnet Kapellskär, och flera gravar med offer för koleran. En krog fanns också i området tidigare men brändes ner när ryssarna härjade 1719. De kom över havet från Finland och var 23 000-25 000 man och vårdkasar hade varnat för deras ankomst från Söderarm m fl ställen så kusten var utrymd så när som på ett antal svenska soldater.

Vi besökte minnesplatsen för Estonia som sjönk den 28 september 1994 och tog med sig 852 människor ner i djupet. Vidare gick vi till en inristning som förtäljde att kung Aldolf Fredrik gjorde ett stopp här innan han for vidare mot Sveaborg i Finland. Det ovanliga och fåtaliga gräset Stor Tofsäxing blev nästa anhalt och enligt sägen har det tagits hit av ryssarna på 1700-talet och finns bara på den här platsen, vad som känt är. Gunnar gav prov på fler ätbara växter, bl a Svalört där bladen är ätbara men inte särskilt goda. Spenörten träffade vi också på och den har i roten ett mjukgörande ämne som användes till att smörja in spenarna på korna. Vi fick också se Nunneört, som är värdväxt åt den sällsynta Mnemosynefjärilen.

Under den fortsatta vandringen träffade vi på mängder av intressanta växter. Linnés första växt i systemet, Skogsbingel, finns från april till första frosten i oktober. Ramslök går att lukta sig till eftersom den luktar starkt av vitlök och har flera användningsområden, t ex en mycket smakrik pesto. Den känns igen på att den har ett blad från roten till skillnad från liljekonvalj som har två. Säkraste sättet är dock att gnugga på bladet och utsöndras då en skarp löklukt så är det ramslök. Den smakar bäst tidigt på säsongen och inte lika bra efter blomningen.

Vi fick också veta att Storrams var på gång och att vätterosen lever i symbios med bl a hasseln. Nagelört, eller Vårrågblomma, kommer tidigt på våren och när den blommar är det dags att så rågen. Vandringen gick vidare och vi fick stifta bekantskap med Nässelklocka, Älggräs, sandstensgropar, en modell av havsörn i naturlig fullvuxen storlek, orkidéerna Adam och Eva, den köttätande växten Tätört, Skogsnyckelns fläckiga blad samt Tvåblad.

Som avslutning samlades vi vid hembygdsföreningens gård Sladdstycket och namnet kommer av att den låg längst bort från dåvarande stora gården. Där fick vi smaka på Älggräsdricka och pesto som Gunnar tillrett och efter smakstunden åts de medhavda matsäckarna. Alla var nöjda och glada och vi kan verkligen framhålla att vi hade tur med vädret. Inte en droppe regn och solen skingrade molnen och tjockan (dimman) som bildats på morgonen.

Gabriel Liljenström och Ola Nordstrand

Naturskyddsföreningen Roslagen

—————————————————————————————————-

Foto: Ola Nordstrand