Solceller

Är du intresserad av att skaffa solceller och vill veta hur du gör? Eller vill du bidra till att kommunen satsar mer på solceller? Vi vill ge inspiration och stöd för dig som själv vill skaffa solceller och nedan finns en praktisk checklista för hur du går tillväga.


Vad är solceller?

Det finns flera sätt att använda sig av solens strålar. Ett är solvärme som värmer vatten (eller luft). Men här ska vi fokusera på solel, genom solceller som omvandlar solens strålar till elektricitet. Vill du veta mer om hur det fungerar så klicka här.

Varför skaffa solceller?

Med tanke på hur mycket solstrålar vi tar emot på vår planet finns det en oerhörd potential både i Sverige och övriga världen att göra solel. Du gör även ett bidrag för en renare värld genom att ha solceller. De är dessutom tysta och diskreta. Det är också en lönsam investering. På 10-15 år har den betalat sig och du får gratis el. Solpanelerna beräknas hålla i 40 år. Normalt behöver de heller inte underhållas.

Hur skaffar jag solceller?

Här kommer några konkreta tips för hur du går tillväga för att skaffa solceller. Tipsen gäller främst för dig som bor i eget hus, men kan användas för andra också.

  1. Husets elanvändning idag. Börja med att titta på din årsförbrukning av el. Och vad har du för uppvärmningssystem, används el till att värma vatten och radiatorer? Du kan få gratis råd av kommunens energirådgivare (länk här) om vad som passar bäst i ditt fall och hur mycket du kan spara. Solcellerna minskar dina köp av extern el, speciellt om du väljer att leverera ut överskotts-el på nätet, vilket är en fördel i dagsläget. Solceller går bra att kombinera med befintligt uppvärmningssystem, ex direktverkande el, bergvärme och andra värmepumpar, ved/pelletseldning, olja etc.
  2. Titta hur dina tak ser ut. Vilka väderstreck vetter de åt och hur mycket lutar de? Bra väderstreck är egentligen allt utom mot norr. Här finns en länk till en skiss som beskriver vad som skiljer väderstreck och lutning åt i effekt. Skuggor, speciellt svepande, är ett hinder. Finns det träd eller annat som skuggar taket och går det att åtgärda detta? Alternativ till tak är att ha dem på marken men då krävs i regel bygglov, vilket det i vår kommun ej gör om du har panelen dikt mot taket. Du kan även be en leverantör av solcellspaket komma och titta på plats. Nu finns solkarta över alla hus i kommunen, där du kan se var på ditt tak det passar bra med solceller. Länk till solkartan här.
  3. Bygglov. I vissa fall krävs bygglov i Norrtälje kommun, exempelvis om det är inom detaljplanerat område. Kolla med kommunen om bygglov behövs i ditt fall. Här ser du om din fastighet ligger inom detaljplanerat område.
  4. Valmöjligheter. Polykristallina eller monokristallina solceller verkar inte spela så stor roll, och blåa eller svarta är mest en smaksak. Välj panel med bra garanti och gärna bra effekt. Växelriktare, elcertifikatmätare är annat att tänka på. Växelriktaren är en box som gör om solcellernas likström till vanlig växelström. Hur stor den ska vara beror effekten på dina paneler men kanske även om du i framtiden vill komplettera med fler solpaneler. Elcertifikat är något du kan sälja till elbolag mfl. En elcertifikatmätare registrerar hur mycket anläggningen producerar inkl det du själv använder och gör att du även kan sälja elcertifikat från den el du själv konsumerar. Utan mätare kan du bara sälja det som går ut på nätet. Man får själv avväga kostnaden. En lite större anläggning kan ha nytta av en sådan mätare. Vissa företag kan även sköta allt om elcertifikat åt dig.
  5. Välj leverantör. Ha minst 3 att jämföra med. På svensksolenergi.se kan du hitta många av branschens företag. De brukar t ex vilja ha en takritning med mått, väderstreck och lutning, ev skuggning, huvudsäkring och årlig elförbrukning i kWh. Bedöm sen offerterna om kvalitet, service, pris, total effekt (kW), leveranstid, garantier, vad som ingår/vad som ej ingår (mtrl, montering, ev byggställning, elektriker, projektledning, frakt m.m). Enklast är totalentreprenad, att allt ingår. När du valt, googla på företaget, be sen om referenser och besök dem gärna. Ring också och prata med dem så att du får en god bild av företaget. Har de avtal eller räcker mejlkonversationen som avtal? Se till att få med leveransdatum innan du säger ja. Om t ex elektriker ej ingår så bör du omgående boka tid och koordinera momenten själv.
  6. Välj om du ska söka statligt stöd eller ROT-avdrag. Du kan bara välja ett av dem. Under 2017 är statligt stöd 30% för företag och 20% för övriga. För ROT får man 2017 dra av 30% av arbetskostnaden (s.k. schablonavdrag gäller ej för solceller). Fördelen med ROT är att du får avdraget på en gång, medan statligt stöd kan ta tid, men det är normalt lite högre belopp man får tillbaka. Statligt stöd ska du söka direkt när du bestämt dig och du använder offertens uppgifter. Du söker till Länsstyrelsen och blanketter finns här.
  7. Byte av din elmätare till en dubbelriktad. Elektrikern ska göra både en föranmälan och färdiganmälan till nätägaren (kolla att detta görs i god tid). Nätägaren ska sen kostnadsfritt byta mätare, men det brukar vara ”flaskhalsen” så ligg på dem och be att få datum för byte. Först när du bytt mätare kan du leverera ut el på nätet. Undvik att sätta igång anläggningen innan dess, annars får du betala för den el du skickar ut istället för att få betalt. Kolla också vad annat nätägaren kräver för att allt ska fungera (ansökan, avtal m.m. ska fyllas i). Nätägaren meddelar anläggnings-ID för produktionsanläggningen.
  8. Välj elbolag att sälja till. Många elbolag kräver också att du då köper elen av dem. Kolla villkor, pris (både för sälj och köp), och om de köper dina elcertifikat och ursprungsgarantier (se Ersättningar nedan). Om du byter elbolag se till att överlåtningsdatum överensstämmer med ev uppsägningstid. Nätägaren ska sen officiellt godkänna bytet.
  9. Ansök hos Energimyndigheten. Här ansöker du om att få sälja elcertifikat och ursprungsgarantier och får ett konto. Här kan du även få en hel del info om solceller.
  10. Inför och under installation. Ge dina önskemål till elektrikern och montören om var du vill ha växelriktaren, strömbrytare och säkringar (oftast bredvid elcentralen), samt hur kablarna från solcellerna ska dras (och ev borrhål).  Be montören/elektrikern visa hur du kan se statistik och information från växelriktaren.
  11. Ersättningar. (2015) Förutom det du får betalt av elbolaget så får du också i samband med deklaration en skattereduktion 0.60 kr/kWh tillbaka. Från nätägaren får du även en symbolisk summa, ca 0,05 kr/kwh, för att du skickar ut el på nätet (nätnytta kallas det). Sen kan du ev sälja elcertifikat till elbolaget eller någon annan (ex SERO), ca 0.20 kr/kwh. För varje 1000 kwh=1 certifikat (ca 200 kr). Sen finns dessutom ursprungsgarantier, ca 2 öre/kwh, som du kan sälja till ex elbolag.

(Momsregistrering är från 1/1-17 frivillig vid omsättning under 30.000 kr/år).


Vill du få mer solenergi i vår kommun?

Du kan genom vår solcellsgrupp vara med och bidra till att kommunens byggnader fylls av solceller – kommunhus, skolor m.m. Och även att kommunen ser till att nybyggnationer ska ha solceller på taket – industrilokaler, affärer, boendehus etc.  Gå med i vår solcellsgrupp i RNF. Mejla lasse197@outlook.com

 

Erfarenheter

Lasse skaffade solceller i juni 2015. Här är hans erfarenheter:

”Det har gått mycket bra, men visst har det varit en del att sätta sig in i. Hade varit kanon att ha haft tillgång till RNF´s checklista (Hur skaffar jag solceller), det hade underlättat mycket. Vi har bergvärmepump sen tidigare men ville minska elköpet ännu mer och samtidigt göra något bra för miljön. Solceller kändes då givet. Vi tog in 3 offerter, varav vi tillslut kunde välja ett företag som passade oss bäst. Uppsättandet gjordes av företagets montörer och det gick väldigt smidigt. Jag själv ordnade elektriker, men fick ligga på nätägaren Vattenfall för byte av mätaren, men det gick tillslut också bra. Allt var klart 15 juni och kunde direkt börja leverera el ut på nätet. Jag nappade på erbjudande med 2 kr/kWh i ett år, vilket är mer än jag betalar för elen jag köper in, men sen gäller spotpriset. Det som först var lite knepigt att sätta sig in i var om man skulle ha elcertifikatsmätare eller ej, men då vi bara skulle ha 3,3 kW så kändes det inte lönsamt. Byte av elleverantör blev faktiskt det krångligaste (!), vilket det inte borde blivit. Trots en ovanligt regnig sommar så har solcellerna givit en hel del el (1312 kWh på 3 mån) och jag räknar med att på 10-15 år ska investeringen ha betalat sig och att sen är det fortsatt gratis el. Vår anläggning på 21 m2 gick på ca 51.000 kr (64.000 kr minus 13.000 kr i statligt stöd). Jag är helt klart nöjd, men allra mest med att kunna bidra till en bättre miljö. Nåt jag skulle gjort annorlunda? Ja, haft paneler även på sydvästra taket.”

 

Användbara länkar

Här följer några användbara länkar & litteratur kring solceller:

Naturskyddsföreningens broschyr om solceller

Kommunernas energirådgivning

Om skattereduktion

Övrig info från Skatteverket

Bengts villablogg (bra tips)

Energimyndighetens test av solceller

Branschorganisation

Länsstyrelsen om statligt stöd

 

Böcker:

Solrevolutionen, Naturskyddsföreningen

Johans lilla egen el bok, Johan Ehrenberg

Lars Andréns böcker om solenergi