Höstprogrammets sista aktivitet, åtminstone på den här sidan årsskiftet, genomfördes i trakterna av naturreservatet Korna Mosse och sjön Kornan i Rånäs. Men innan dess ska vi titta tillbaka lite på vad som hänt tidigare under hösten.

Den 24 oktober besökte vi en skogsägare i Järinge som valt att spara en stor del av sin skog och skyddat den genom bland annat naturvårdsavtal. Vi samlades på gården hos Gertrud Thames i ett strilande regn, men när vi startade vandringen under ledning av Gertrud, hennes man Micael, Kjell Andersson, som tidigare jobbat för Skogsstyrelsen, och Per Bengtson från Naturskyddsföreningen Roslagen, upphörde regnet och vi kunde fullt ut njuta av den vackra naturen. Trattkantarell och några frusna blåbär fångade uppmärksamheten hos våra yngsta deltagare och på den mer vetenskapliga nivån kretsade intresset kring bronshjon, en skalbagge som lever på gamla granar som larv och gamla granskogar är därför en viktig livsmiljö för arten.

Under den fortsatta vandringen träffade vi på bland annat vitmossa, långflikmossa, raggtaggsvamp, gul svampsnylting – som är en parasit/nedbrytare som går främst på soppar – skarp dropptaggsvamp, orkidén skogsknipprot och även koppartaggsvamp. Vi tände en värmande brasa i anslutning till rasten där många passade på att värma sina våta vantar och sockor. Äkta kokkaffe bjöds det på samt att vi fördjupade oss i de fynd som gjorts under vandringen och den församlade expertisen fick svara på många frågor och gjorde det med bravur. Som final återsamlades vi på gården och fick ta del av en karta som visade på när gården var ett s k hemman, en bebyggd gård med flera ägor med ett visst s k mantalsvärde. En mycket spännande och givande vandring som vi gärna gör om.

Två inomhusarrangemang följde härnäst. Först ett vätgasseminarium den 13 november i aulan Havet på Campus, där vi fick veta mer om hur forskningen genomförs för framtida vätgasframställning utan fossila inslag på Kungliga Tekniska Högskolan samt hur långt Volvo Lastvagnar har kommit med sina vätgaslastbilar och vad det kommer att betyda för klimat, miljö och på sikt även ekonomi. Det första steget är alltid kostsamt men nu är det nödvändigt av flera skäl. Sandvikens kommun var representerade och ligger i framkant med vätgastillverkning och användning och till stor det beror det på samverkan mellan det offentliga och privata. Här i form av Sandvik, som är en industrikoncern som framställer maskiner, verktyg, verktygssytem och i det här sammanhanget är mest känd för att ta fram fossilfritt rostfritt stål med hjälp av vätgasteknik.

Fem dagar senare arrangerades ett besök på Akvaponin på UtvecklingsCentrum för Vatten, också det i Campusområdet. Amelia Strömberg och Donatella Acquaviva visade och berättade om hur det går till att – kort sagt – odla utan jord och med fiskar som tillför näring. Akvaponi är ett sätt att i ett slutet system framställa organismer och växter i ett kretslopp och fördelarna mot att t ex odla i jord är att åtgången av vatten bara är 10 % jämfört med traditionellt jordbruk, 2-5 gånger högre avkastningar än traditionellt jordbruk, mindre användning av konstgödsel samt att inga näringsämnen rinner ut i miljön. Ytterligare fördelar är möjlighet att odla inomhus året om, minskad arbetsbelastning och mindre belastning av bekämpningsmedel och antibiotika som släpps ut. Den största nackdelen än så länge är den stora åtgången av energi. Vi passade också på att titta runt på utställningen av vatten- och avloppssystem som finns och Amelia förklarade gärna teknik och fördelar.

Första adventhelgen, närmare bestämt lördag den 27 november, infriade vi ett löfte genom att ansluta till Naturstigen i Mälby på Väddö, för att röja sly och elda, för att bland annat frigöra ett område kring en torpgrund. Under vandringen i våras fick vi se och höra om naturstigen då Ronny Carlsson guidade oss och önskade vår insats för att få bort stora delar av det sly som trängt upp i anslutning till torpgrunden med flera ställen. Arrangemanget hamnade i vårt höstprogram och totalt var vi elva personer, en hund och ett antal får som hjälptes åt under några timmar innan vi som tack fick avnjuta soppa, bröd m m i Livsuniversitetets matsal. Slyet lär titta upp igen när vintern har släppt greppet om naturen och då kanske vi är på plats igen för nya tag och bjuds det på en så smakfull final som i år så lär det vara lätt att samla några tappra själar.

Så till det som fick inleda artikeln och avsluta programmet för juluppehåll – Adventsvandring. Den andra advent genomfördes vandringen och Rolf Embro hade i vanlig ordning förberett arrangemanget minutiöst och bjöd på såväl natur- som kulturhistoriska inslag. Slåtterängar och myrmarker låg under ett tunt snötäcke och kvicksilvret var nere några grader under nollan. Deltagarna inklusive en tapper treåring fick se kolbottnar och andra kulturhistoriska inslag och som avslutning bjöd Rolf på ett mycket uppskattat inslag – ett modellpussel över torpet Storhammar – samt att han hade bullat upp med eldkorgar, glögg och pepparkakor. Det finns helt klart sämre sätt att fira andra advent på.

Söndagen den 16 januari tar vi nya tag med en vandring i djurens spår och då råkar vi i bästa fall på även rovdjursspår. Vill du inte missa detta så boka in dagen!

 

Ola Nordstrand

Naturskyddsföreningen Roslagen