Vi bor granne med skogen. Åtminstone vad jag tills för lite sedan trodde var riktig skog. Det som egentligen är en produktionsskog av planterade långa smala tallar, alldeles intill kalhyggesgatan med sly, stubbar och en och annan minigran på tillväxt.   

I alla tider har vi svenskar haft en väldigt speciell relation till skogen, om än definierad och värderad på olika sätt. Min egen lades av friluftsälskande föräldrar, späddes på av en klättrande, trädvårdande make och fördes över till barn som växt upp med aktiviteter i skog, hav och berg. Frågan är vad mina och alla andras barn kommer att ha kvar att vistas i.

Salen på Nordrona är fullsatt med förväntningar ända upp till taket. Norrtälje Naturcentrum har bjudit in DN-journalisten Lisa Röstlund för att berätta om sin bok Skogslandet. Det som började som en serie artiklar som växte till en djuplodande granskning av den svenska skogsnäringen med avslöjanden ingen idag kan ducka för. En verklighet där alternativa avverkningsmetoder, forskningsresultat och insikter från aktörer inom skogsnäringen tystas ned med såväl dödshot som hot om uppsägning genom effektiv lobbyism och dementimaskiner värda en diktatur. Inte Amazonas utan i dagens Sverige.

– Finns det några skogsägare i salen? Aktivister? Klimatengagerade? Lisa Röstlund, anställd grävande journalist på Dagens Nyheter, ser nöjd ut när våra händer lyfts i omgångar. Kort, men precis som i boken ytterst personligt, berättar hon om sin egen uppväxt utanför Gävle med skogen inpå knuten och det egna uppvaknandet för att sedan sakligt gå vidare i föredraget om uppdraget att granska den svenska skogsnäringen.

Vi får se en vacker bild på en skog i sluttande terräng, inbäddad i ett trolskt skimmer. Skogsindustrins illustration till kampanjen ”Den svenska skogen” häromåret, vars avsikt var att visa ett stycke svensk produktionsskog, men som enligt Röstlund visade sig vara tagen i ett naturreservat – i Kanada! Verklighetens skog är helt klart en annan än den skogsindustrin vill att vi konsumenter och medborgare ska se. Inte drömbilden à la John Bauer vi själva växt upp med som är på god väg att helt försvinna.

Genom bokens kapitel växer bilden fram av vår alltmer polariserade skogsnäring. En komplex och tvivelaktigt sammanflätad näring där forskning och ekonomisk styrning går hand i hand på ett unikt sätt. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, sorterar under Näringsdepartementet till skillnad från all annan forskning och utbildning som lyder under Utbildningsdepartementet. Röstlund avslöjar situationer där forskare ej tillåts vara objektiva utan tystas och agerar i industrins intresse och med styrelsemedlemmar som inom såväl statliga som privata skogsföretag har ett ben i varje läger. Genom intervjuer och anonyma röster från anställda på skogsbolag, skogsforskare, statliga tjänstemän inom skogsnäringen, privata skogsägare och renägare från hela landet kommer vittnesmål om hur skogsnäringen per definition utövar jäv genom korsvist ägande och inflytande.

Hur har det blivit så här? Att vi trots en enad internationell forskarkår och ett i stora drag enat världssamfund om klimatförändringarnas påverkan av våra ekosystem har en konservativ, bromsande svenska skogsnäring? Med avverkningsmetoder och policys som ej längre är förenliga med vare sig hållbarhet eller biologisk mångfald? Förenklat är ju det nuvarande skogsbruket med monokultur och storskaliga kalhyggesmetoder förödande. Nu när skogen som mest behövs som kolsänka för att klara den stora omställningen till ett fossilfritt samhälle.

– Vi har nog inte insett hur radikalt vi måste ställa om för att bromsa klimat- och den biologiska mångfaldskrisen. Vi måste alla förändra oss, svarar Lisa Röstlund på frågan om hur vi här i Roslagen kan påverka utvecklingen i rätt riktning.

-Det är svårt och vi måste vara ödmjuka i vår kommunikation, avslutar den modiga journalisten vars arbete lett till såväl avhopp som insikt i den inflammerade skogsnäringen. Kanske finns det trots allt hopp för framtida generationer som föds i skogslandet Sverige? Om vi läser boken Skogslandet.

TEXT & FOTO CAROLINE FORD